Mitt liv,min barndom allt är över.
Vet ni hur ont jag har det,även om det låter dumt?

Det var hemskt att se M I N skola falla isär,M I N A klasskamrater dö och M I N familj gå isär.

Jag har växt upp med Hogwarts,Hogsmeade,Shrieking Shack och The Burrow.

Nu är allt borta..?

Jag kommer att försöka att inte ge er några spoilers,då jag hatade att se alla gif:s av filmen själv.

Men jag och mamma hade väääldigt många näsdukar {som tur behövde jag bara använda en.} och mina ögon började tåras redan när Warner Bros loggan kom fram.
Som tur grät jag inte lika mycket som alla andra{mamma grät nog mest},jag kunde hålla det tills striden i skolan.
Det var så hemskt att se/höra Fred & George skoja med varann och sen att se Fred död,då brast det för mig.
Och att se Remus och Tonks ligga jämte varann fullkomligt fridfulla när deras son lever,hemskt.
Och jag grät när Goyle dog i sin egna trollformel även fast alla andra inte brydde sig.
Men jag var stolt när Neville verkligen visade vem han är även fast han tydligen älskar Luna?
Jag grät inte lika mycket när Snape dog mest för att jag verkligen inte kunde gråta utan att börja hulka/skrika,men åh så jobbigt det var att se honom förstöras när han höll i den döda Lily.
Och när man fick se Sirius grät jag så mycket så det kom snor.

Och att se fina Hagrid bunden..

Men det var även roliga scener som tur var,speciellt när Voldy tror att Harry är död och då skrattar..
'NYAAAHAHAHAHAHAH'

Och jag var nog den enda som skrattade åt Ron och Draco 19 år senare,båda började få flint. ♥

Allt är för ledsamt just nu.
;_;